Har du kommit igång med träningen på allvar och känner att joggingspåret inte ger samma tillfredsställelse för förut? Kanske dags att prova på ett maraton. 

Stockholm Marathon arrangeras i slutet av maj eller början av juni varje år. I år var det 36:e året som tävlingen hölls och för varje år deltar fler människor. Årets tävlingen hade 21 942 deltagare och av dem var det 16 075 som kom i mål, även det ett nytt rekord.

Tävlingen är öppen för alla så länge det finns plats. Både professionella från hela världen och amatörer som vill utmana sig själva deltar samtidigt, även om starttiderna kan variera. Alla får springa i sin egen takt men den officiella målgången stänger sex timmar efter starten.

Rutten är gjord så att de som inte orkar 42 kilometer kan springa ett halvmaraton på 16 kilometer. Det finns vissa områden som brukar att utmana löparna ytterligare, exemelvis då det gäller att ta sig uppför backar. För den som arbetar mot flåset och krampen kan även nedförsbackar ställa till med svårigheter så det gäller att veta vart man vågar ta ut sig själv och vilka etapper man ska ta det lugnare och låta det ta sin tid.

För kvinnorna gick vinster till Isabellah Andersson som är svensk medborgare men härstammar från Kenya hon också. Det här var hennes femte seger i Stockholm Marathon. Hon är elitlöpare: mellan åren 2008-2013 har hon tagit 25 guld i olika svenska mästerskap inom distanslöpning. Det var inte en förvånande vinst, kan man säga.

Andersson hade de absolut lägsta oddsen inför tävlingen, 1.25 hos en spejsajt, och ställer hon upp nästa år lär bettingsajterna ge henne lika låga odds då. Så gillar man att spela blir man tvungen att satsa på någon annan för att ens få utdelning.

Årets vinnare för herrarna var kenyanska Benjamin Bitok som sprang i mål på 2.13.21, strax före landskamraten Nixon Machichin som kom över mållinjen lite över en halv minut senare. Ett av problemområdena för många löpare brukar vara Västerbron men när han blev tillfrågad om den svarade han bara: “Jag tycker att det kändes bra hela vägen. Och bron? Nej, det var väl inget.”